[email protected].

Jag orkar inte mer. Allt skitsnack jag får höra, alla som bara utnyttjar mig. Jag försöker så bra jag kan, och om det inte är bra nog, stick då? Jag kan inte bli bättre. Förlåt mamma & pappa om jag gör er så besvikna. Förlåt om jag röker & dricker. Men jag vill inte vara en mobbad liten unge. Jag röker för jag vill det, inte för att jag tycker jag är cool för det. Jag tyckte det från början, och du mamma borde fatta att det inte är så lätt att sluta sen.
Och pappa, förlåt för jag inte gillar dig. Men vafan ska jag göra ? Älska någon som kallar mig snorunge, skitunge, och säger att jag kan dra ut från hemmet om det inte duger? Du har ingen som helst anledning till att ens skrika på mig. Du har sagt många gånger att jag kan dra hem till mamma om jag nu hatar att vara där. Och nu har jag börjat vara hos mamma väldigt länge och du blir bara sur för att jag är där ? FÖR I HELVETE SÄG DÅ INTE ATT JAG SKA GÅ FRÅN DIG, DET ÄR DU SOM GÖR ALLT VÄRRE. Du finns aldrig för mig, du finns bara för för att såra mig & få mig att må dåligt. Som i Kreta, då vart jag ledsen varje middag och var tvungen och gå in på toan bara för jag behövde gråta? Det är fan inte sant. Det ska inte vara så mellan en dotter och pappa. Jag vet inte ens om jag vill kalla dig pappa längre. Du är inte som en pappa för mig. Du är ett jävla helvete för mig.
Och jag pallar inte med alla killar som säger " jag lovar jag är inte som alla andra ". Men hur många gånger har jag inte blivit utnyttjad ? Jag har blivit sårad så många gånger att jag tappat räkningen. Liksom hur många gånger har jag inte gråtit tills jag nästan inte kan andas längre? Det är hemskt att man ens kan må såhär dåligt. Jag vet att det kanske inte verkar som om jag har massa problem, men om ni bara visste allt.. Jaja jag kan inte skriva ut det på bloggen, det är föööör personligt.